Florida - Del III

Vi avslutade sist i träsket och var åter i bilarna på väg tillbaka mot östkusten. Jag var inte helt nöjd med att det va så få alligatorer i träsket, men efter ett tips från guiden var vi bara tvungna att stanna till på en rastplats för att ta oss en titt. Här va faktiskt hur mycket alligatorer som helst! Den ena efter den andra låg längs vattenbrynet längs med vägkanterna och den ena var större än den andra. Det var nog här jag verkligen var i mitt riktiga esse.

Hmm kan ha missat detta lite, haha, sista alligatorn hade jag kunnat klappa så nära jag var :)

Isla Morada blev sista anhalt på den två veckor långa resan. Här hittade jag äntligen ett hajfiske. Men då vädergudarna inte var på min sida kunde dessa båtar tyvärr inte gå ut under veckan och jag får helt enkelt hoppas på att komma tillbaka en annan gång för att få tampas med dessa urtidsdjur. Sista platsen vi bodde på låg bredvid Bud n' Mary´s Marina. Härifrån utgår många guider och det va då här jag lyckades boka ett enklare revfiske. Det tråkiga med revfisket var helt klart utrustningen. För jag vill inte påstå att vi fiskade efter några monsterfiskar. Men den gamla linan gick av så många gånger att jag orkade inte hålla räkningen. Vad lyckades jag då landa på detta fisket? Jag fick en needlefish, en remora (sugfisk), yellowtail snapper, en art jag inte kommer på vad den heter, men coolast var ju helt klart min parrotfish! En hermafrodit, det betyder att den kan byta kön om ni inte visste vad det betydde. Det sjuka är att den bytar kön ett par gånger under sin livstid. Det gäller även för färgen på fisken. Så helt klart en jävligt cool fisk. Vill ni se mer vad den kan göra så är där ett youtube klipp när den tuggarn en pepsi burk. Parrotfish eating can har jag för mig den heter. Därav var kaptenen väldigt nojjig när jag ville hålla i fisken. Fick nån special utrustning för att slippa ha handen nära dess mun.

Jag trodde ju att jag skulle få se haj på båten ett tag. En herre som först fick spolen tömd på lina och andra gången kämpade han i 45 minuter innan fisken släppte. Tragiskt, fick inte ens se rackarn. 

Tack svärfar för allt material, får se om det finns tid för att klippa ihop filmsnuttarna. Så vi får se om det blir en del IV i framtiden. Nu har jag bara gädda på skallen :)

//Fojjan

Florida - Del II

Det fanns så ju en hel del man ville göra när man väl befann sig i Florida. Både ekonomiskt och tidsmässigt fick man ju lägga upp en plan. Sen var det ju faktiskt svärfars 50 års resa :)

NHL, världens bästa hockey liga. Visst de senaste åren har kanske inte Florida Panthers direkt lockat mycket folk men jag ville gärna se legendaren Jagr. Så en match där Anaheim stod för besöket bokades. Många svenskar att hålla ögonen på och det var fartfylld hockey som man aldrig har sett här hemma. När vi va där i november så gick Florida inte alls lika bra som dem har gjort den sista tiden. Var nog inte många som trodde att dem skulle va så bra i år som dem faktiskt har varit den sista tiden.
Matchen då? Anaheim vann med 3-1, ett par fina tacklingar, slagsmål, grymma målvakter, en och annan ramträff och självklart god öl. Precis som man hade tänkt sig.

Nr. 68, Jaromir Jagr.

Everglades är ju vida känt för sina alligatorer och airboats. Vi tog en resa genom mangroove träsket. Fick även testa på hur det var att manövrera dessa båtar, svänger på en fem öring och bra tryck är där med. Tyvärr hade det tryckt upp mycket saltvatten vilket gjorde att alligatorerna hade flyttat mer inåt landet. Men en stackare låg där i träsket. Kunde tydligen ligga på samma plats väldigt länge och invänta sitt byte, i detta fallet var det passerande tvättbjörnar som stod på menyn.

Fick tyvärr inte leka med de stora, även om man "råkar" hitta på lite hyss i del III :)

//Fojjan

Ta mig tillbaka!

Ja isfisket har verkligen inte varit någon succé i år! Helt klart den sämsta start jag någonsin haft i mitt fiskerika liv :(.

Men då jag hade en jävla massa bilder att dela med mig från Florida så tar vi det istället. Detta var nog platsen jag borde ha föds på.

Självklart var jag tvungen att besöka Bass Pro Shop. Kan hända att jag gjorde det mer än en gång också, kanske en tre fyra gånger... Men kom igen liksom! Här hade man ju kunnat vara hur länge som helst! Det var dock dåligt med gäddleksaker ;)

Vilken fiskare hade inte velat gå vilse här liksom? Får dedikera ett senare inlägg till vad jag handla.

Djurlivet i den här delstaten var för mig något över det vanliga. Fåglar har man sett i förbannelse. Men det var faktiskt bara svärfar som var duktig på att dokumentera dem.

Varje dag när vi bodde ute på Sanibel kunde man klocka när delfinerna skulle passera stranden. Även om dem inte kom in till benen på en så var det en close up man aldrig lär glömma. Fick även ett tips av en herre på stranden att man skulle slå på vattenytan för att dra till sig deras uppmärksamhet. Funka inte så bra och han var även snabb med att påpeka, efter ett par försök, att vi skulle kanske lugna oss så vi inte lockade hajarna istället =).

Del II kommer om ett par dagar!

//Fojjan

Passen duggar tätare än fisken

3:e januari satt man där åter i sin lilla glänta med tre stycken deadbait tacklade spön. Timmarna gick och det hände verkligen inte ett smack! Rent ut sagt var det en väldigt dyster dag. Pinande vind och inte en fisk på mattan. Så även om 2015 slutade med flaggan i topp så fick man inte den drömstart man hade hoppats på.

Nu 11 dagar senare ligger isen och jag har faktiskt lyckats med två heldagar där ute i kylan. Förra året vågade jag mig aldrig ut på den tunna is som lyckades fördärva ett par riktigt fina vinterdagar. Så i år tar jag chansen och jag ska försöka få ett par pass på nacken innan tö vädret kommer.

Första dagen lyckades kamraterna på isen lura upp två ynkliga slemgurkor.
Andra dagen lyckades jag själv få upp en ynklig slemgurka, flickvännens bror som jag hade med mig detta passet skulle ett tag senare få känna på en bättre fisk. Kul hugg får vi i alla fall leva med. Drog ut massvis med lina när vi väl fick till mothugget men trots Joels slit lyckades damen slita sig efter vad som kändes som en evighet.

Så 2016 har verkligen inte startat som man hade kunnat önska sig. Men i år ska jag dedikera mycket tid för att ta mig i alla fall upp på 8kg :).

Så ja årets målsättning är helt enkelt en gäddjävel på hela 8kg. Man ska ju inte slita ut sig ;)
Övriga mål då, fjällkarp på över 10kg och spegelkarp på 13kg. Sen avslutar vi med en stakars sutare på över 2.5kg. Känns som rimliga mål i mina vatten.

Den här lille krabaten titta förbi sist och önskade mig lycka till.

//Fojjan

Årets sista fiskepass (PB GÄDDAN)

Jag hade väl inga större förhoppningar om att dagen skulle ge någon fisk och därav kalla man det kort och gott ett uppvärmningspass inför kommande års satsning. Kanske var därför jag inte riktigt var med på noterna när första hugget kom och fisken kunde tyvärr slita sig bland den lilla växtlighet som finns kvar. Men om det var samma fisk som ändå skulle ge mig en chans till kommer jag aldrig att få veta men denna gången var jag helt klart bättre förbered och mothugget satt som en smäck innan hon kunde gå allt för långt. Precis som vanligt med lite större fisk så känns det direkt ner i ryggraden och genast börjar tankarna fladdra iväg. Vet inte varför men alltid när jag känner en bättre fisk i andra änden så hinner jag tänka ut en jävla massa olika senarion om hur jag ska tappa den. Tack och lov fick jag den till sist i håven och det var en tjock en jävel. Inte så lång men en underbar buk som alltid i denna sjön. 7.5kg fördelat på 101cm. Lagom fart på pb höjningarna ;)

Ett par timmar senare skulle jag få känna på härligt spöböj igen. Dock skulle den damen lyckas slita sig efter en stunds kamp. Kändes tungt även denna gången men sånt är livet. Ena dagen kommer dem upp, andra inte. Nu får dem vila tills nästa år innan jag tar upp jakten på 8+.

//Fojjan

Fojjan Goes Solo

Då har slutet kommit för Team Kannibal. Kändes rätt väntat med den senaste aktiviteten på bloggen. Dock väljer jag att fortsätta skriva i egen regi så får vi se hur det kommer att gå. I skrivande stund har vädret åter blivit milt och den lilla hinna is som har hunnit lägga sig är förhoppningsvis snart borta så jag kan fiska i mellandagarna.

Bjuder på min senaste gädda. Inväntar alla bilder från USA resan och självklart kom jag ut på ett litet fiske även där.

//Fojjan

Lyckad guidning och två dagar på sjön

Nu närmar sig årets Karma med stormsteg. Ni som känner att ni har något trevligt att bidra med ska helt klart besöka Fishjoin och anmäla er! Klart att vi ska slå förra årets insamling med stormsteg :).


I måndags tyckte min kära flickvän att vi skulle fiska. Självklart höll jag med till fullo och även om sällskapet sov bort större delen av dagen i båten tyckte jag det var mycket trevligt. Till hennes försvar skulle hon ju faktiskt jobba natt.
Fisket i sig startade mycket trögt. De första timmarna bjöd endast på något enstaka hugg. Det var inte förens vid 11 tiden som första fisken fick sig ett smakprov på min AlienEel och fullkomligt slaktade betet. Men det var inte sista slakten för dagen. Ett litet testfiske av Magnus nya tailbete skulle också generera i fullkomlig slakt och det krävdes en riktig kirurg och mun mot mun metod för att få tillbaka den gäddan i vattnet. Dagen bjöd alltså på lite fisk och alla låg runt 3kg med en topp på närmre 4kg. Skulle tyvärr även tappa en bättre fisk denna dag men så har mitt fiske sett ut under större delen av mitt liv.

På tisdagen blev det en guidning för min arbetskollega Peter. Det var längesen han var ute till sjöss och som den vana kapten man är styrde man han rakt in i gäddparadiset. För han fullkomligt slakta mina beten. Tidigt på morgonkvisten fick han sin första fisk. En fisk på runt 2.5kg och han sa genast att det var nytt pb. Jag kände mig säker och sa att han kommer att få större.
Nån timme senare skulle ett litet sprattel sluta med ett riktigt tunggung. Mitt under drillning av en snipa klipper en större madame fisken och spöt står i backen och linan skriker. Bara för att sekunden senare rätas upp och allt motstånd är borta. Linjäveln har brustit. Så vi säger RIP till Wolfcreek tailen och tar en tyst minut.

Men Peters dag var långt ifrån över. Varvet senare skulle Wolftailen få känna på lite tänder. Fisken gick direkt mot djupet och känslan var att det skulle vara en bättre fisk. När jag väl får se henne så vet jag att han har slagit sitt person bästa och då jag inte kunde se betet visste jag även att den var väl krokad. Nån liten rusning senare ligger hon i håven. Krokarna sitter djupt men är lättillgängliga. Vågsäcken blötläggs och vågen nollas. 7.4kg. Fan va gott! Äntligen en bättre fisk i båten.

Men hade Peter fått nog där? Nej inte direkt, snarare mersmak och damerna radades upp för att få sig en provsmakning på de beten han så vackert la ut bakom paravanerna. Nästa fisk var inte heller så liten för mitt kära vatten sett. Jag vägde henne aldrig men helt klar en fisk runt 6kg. Det kan man väl kalla en lyckad guidning? Med ett leende på läpparna erkänner jag mig besegrad men nästa gång får jag helt enkelt inte låna ut några beten så kanske det går min väg =)

Fångstmannen höll sig bakom kameran men jag stoltsera gärna med hans damer. Nu hoppas vi det kalla vädret kommer med fler töser innan isen kommer.
 

//Fojjan