Dem hämtade mig och flickvännen på flygplatsen i Krabi så allt flöt på bra på vägen dit. Väl på Gillhams fick man läsa en regelbok, den här formen av regler skulle faktiskt fler svenska vatten ta del av. Men kort sammanfattat, vett och etikett och att fiskens välmående går före dina egna trofé bilder ;). Kan man inte följa deras regler så kan man dra åt...
På kvällen bestämde jag tillsammans med guiderna att vi skulle träffas i restaurangen en kvart innan fiskestart för att välja ut min plats kring dammen. Då det var mörkt när vi kom dit så hade jag inte en aning om hur vattnet såg ut :) Efter inkvartering och ett par timmars sömn var det då dags.
Detta var vad jag vakna upp till :)
Väl tillbaka i restaurangen bestämde vi att jag skulle ta en plats som ett par kineser lämnade under gårdagen. Då jag inte alls är insatt i det här med mete så fick man en snabb lektion på morgonen om hur man skulle mäska och lite tips och trix.
Timmarna rullade iväg och jag hade endast ett riktigt larm tjut under dem ljusa timmarna men ingen lyckad krokning. Man använder sig av hullinglösa cirkelkrokar och som alltid med cirkelkrok ska man låta fisken kroka sig själv. När fisken väl sitter ska man blåsa i sin visselpipa så att assistans kommer. Strax innan mörkret la sig fick jag avbryta mitt fiske för ett tag. En annan svensk herre som var på plats hade lyckats kroka en mekong mal som tyckte att min lilla vik var ett trevligt tillhåll. Som rookie var coolt att få se denna fisk live och den kändes som ett monster. När väl denna var uppe kom en av guiderna och gjorde mig sällskap. Eftersom jag inte hade fått äran att blåsa in min visselpipa undrade han om jag ville byta plats under kommande dag. Själv sa jag att fiske betyder inte alltid att man får fisk och då helt plötsligt började linan att susa ut. Guiden blev lika till sig som jag och när jag välde lyfte spöt fick jag äntligen känna lite gung. Väl i håven såg man att det inte var någon jättefisk men denna lilla gav mig ändån ett par trevliga rusningar. Min första Asian Red Tail! En av mina drömfiskar för denna plats. Önsketänket var ju en Asian och Amazon Red Tail och sen då toppen på moset skulle vara en Arapaima.
Fisket bedrivs från 07.00 till 20.00. När denna fisken var uppe var klockan 19.35 och guiden tyckte att jag skulle försöka sista 25 minuterna. Så en ny sardin tacklades och det andra spöt var redan tacklat med nån form av pellets. Man får endast ha ett "fiskbete" i åt gången. Jag luta mig tillbaka i min stol och minuterna tickade iväg. Sen hör jag hur någon skriker längre bort att det var dags att plocka upp. Jag började då att veva upp mitt "pellets" spö men fick snabbt avbryta då sardinen hade slukats av något på djupet. Jag lyfte spöt och kände att den var fast. Den var tung jämfört med den förra! Då den var riktigt tjurig i början hade jag svårt för att komma åt min visselpipa men tillsist nådde jag den och jag fick äntligen dra till mig lite uppmärksamhet :). Efter ett par dramatiska rusningar ligger den i håven. AMAZON!!
Det kändes liksom overkligt att dem två första fiskarna var två arter som man så gärna ville ha. Detta var kanske belöningen efter allt mitt slit i Panama där jag inte lyckades få min Rooster Fish ;). Detta var glädje! Tackar Rob för bilderna! This is 50lbs of love!
Så sjukt kul! Riktigt ball fisk som hade roliga ljud för sig och typ ett skal från huvud till rygg :)
Andra dagen började exakt som första dagen. Man satt på sin plats, kasta pellets för att försöka locka till sig fisk. Men ingen flyt. För dagen hade jag fått en ny granne. Herrn kom från Tyskland och hade dagarna innan fiskat i Bangkok. Fisk hade han fått men det var som att fiska inne på ett industri område så han hade valt att flytta på sig och Gilhams blev platsen.
På eftermiddagen gav jag upp mitt flötesmete och min granne tog över. Han kasta ut och en minut senare dök flötet. Guiden bara skrek: -Rob his coming your way! Snabb som en vessla veva jag upp och tysken kom vadandes. Fisken hade i första rusningen tagit sig hela vägen ner till andra änden av dammen. Så när han passera mig kasta jag ut igen. En minut senare hör jag en visselpipa från den ände som han var påväg till och ännu en gång hör jag hur dem skriker att fisken var påväg åt mitt håll. Neil hade också fått på något stort. Jag tog ännu en gång upp mina saker och denna gången traska jag över till Neil för att se hur det gick. Guiden snacka om att rusningarna var som en Arapaima. Skulle man få se sin egen drömfisk i en annan herres håv? När jag stod och studera Neil så gjorde fisken tre små rusningar för att sedan fullkomligt explodera och ta sig till andra änden av dammen!!! Detta var det sjukaste jag någonsin har sett!!
I tron om att det var Arapaima på kroken lyckades jag ta en action bild där jag såg att så inte var fallet. Det var en stor mekong mal!
Tysken kom efter ett tag springandes och han hade landat sin mekong mal nere i hörnan och trolig vikt var 80-90kg. Neil fortsatte att drilla och efter lite mer än en timmes fajt kom äntligen fisken in. Denna fisken var i samma kaliber!
När all hysteri hade lagt sig var det då dags att börja fiska igen. Min guide kom förbi och gav mig kredit för mitt tålamod. Helt ärligt var jag hur nöjd som helst redan och efter att ha fått se alla fantastiska fiskar denna dagen var det bara en extra bonus när jag skulle få drilla igen. Ännu en gång var det min sardin som skulle bli måltavlan. Larmet tjöt, spöt lyftes men missad krokning. Veva snabbt upp och tackla en ny sardin. Ut med det på samma plats och minuten senare tjöt larmet igen. Ännu en gång lyfte jag spöt utan att kroka fisken. Sardinen satt intakt kvar på kroken och ut med den på samma plats. Min guide gick förbi och fråga hur det gick och jag sa att nu är det kvälls action igen. Larmet tjöt och jag lyfte spöt. Tredje gången gillt? Jajjamän!! Nu satt den där. Det kändes annorlunda. Den skaka mycket mer på huvudet än vad de två förgående fiskarna hade gjort. Vad kan det va? Guiden hoppa ner i vattnet och jag kunde leda fisken in i håven. När stjärten dök ner i håven såg jag att det var ännu en Asian Red Tail. Jag hade lyckats kroka den i sitt spröt :/. Förhoppningsvis läker det fort då dem använder sig av en special spray för att sår ska läka fort.
Detta var slutet på mitt äventyr för när jag hoppa upp ur vattnet visa Ida klockan och den var prick 20.00. Mitt egna äventyr kan summeras så här. Överlycklig! Visst någon Arapaima fick jag inte men jag lyckades innan avfärd få se den mytomspunna varelse som simmar i detta vatten. FY FAN VA STOR!! En mäktig varelse som jag förhoppningsvis kan få se igen :).
In till huvudvattnet ligger Arapaima odlingen och även en mycket liten damm som man kan få flugfiska eller betesfiska i. Så innan hemfärd tog jag mig en promenad för att se hur detta område såg ut. Får man nog testa om man återkommer ;)
Gilhams Fishing Resort är en helt fantastisk plats och jag får helt klart ta mig en funderare dem närmsta veckorna om vart nästa resa ska bokas :) Det finns ju trots allt drömfiskar lite varstans runt denna jord :)
Tight Lines
//Fojjan
