Ibland får man kriga för fisken

I tre veckor hade vi planerat och mäskat upp en plats vi trodde skulle vara riktigt het. Men trots den intensiva mäskningskampanjen misslyckades vi helt! Om vi nu inte hade varit ute efter brax för det fick vi trots allt några. Men istället för att ge upp fixades en ny plan och vi byta sjö. Vi tog ett varv runt sjön för att se om vi kunde finna någon aktivitet. Detta lönade sig och vi fann någon form av bottenätande fisk på ett ställe i sjön. Allt riggades åter upp och belöningen skulle komma fortare än vad vi hade kunnat tänka oss! Redan efter 4 timmar drar det iväg och båda bara stirrade på varandra innan Hampus for upp ur stolen för att rusa till sitt spö. Första fisk är bästa fisk? Ja det skulle bli så till sist så nu vänder vi på ordningen och tar helt enkelt småfisken först!

Klart vi ska börja med en brax. Arten vi så gärna vill undvika när vi söker de större karparna men tyvärr lyckas vi inte alltid hålla dem borta från våra swim.

Jag själv stod för de två minsta fiskarna denna helg. Men va tusan gör det. Dem bjöd på bra fajt när dem drog djupt in i vegetationen. Sen har jag en viss kärlek till de små perfekta spegelkarparna.

 

Sen var det dags för en lite bättre fjällkarp för min del.

Hampus briljera som vanligt med att ta de största fiskarna. Känner mig dock högst delaktig i dem när han säger att jag ska få välja swim först och sedan på plats: -Där ska jag lägga mina spön :). Vi körde varannan fisk efter det ;) 

Hampus fick avsluta utflykten snyggt med en fjällkarp över 7kg. 

Ja som utlovats tidigare så skulle vi avsluta med den största fisken. Det är bara till njuta av den vackra fjällisen på 11.1kg.

Sammanfattning. Ibland lönar det sig att inte ge upp. Trots helt omäskad plats lyckades vi jävligt bra och vi hade även ett antal kontakter till som tyvärr inte tog sig fram till hävkanten.

//Fojjan